Hotellet högst upp på fjället. Dit ville jag nå. En 2 km vandring upp på berget till hotellet. Det var mödosamt, men det skulle bli en riktig lyx när vi väl var framme. Champagne, diamanter, juveler och överklassigt. Jag och min fru, Greta, är ett ungt par som har levt på våra föräldrars pengar. Vi gör det fortfarande, fast nu som delägare i våra föräldrars bolag förstås.
Väl på toppen så ser man varför det kostar 50.000 kronor per natt. Privata slalombackar runtom ända ner, utsikt 360 grader, den mest exklusiva utsikten och hotell ägda liftar. Vi kliver in och möts av en pågående fest på neder våningen, utmattade som vi är så tackar vi nej till festandet och hoppar i säng.
Nästa morgon vaknar jag upp tidigt, ivrig på att få åka ut i backarna. Greta är redan nere och äter frukost eller suger en gubbes kuk för koks, antar jag medan jag klär på mig. Jag vaskar en champagneflaska för god lycka i backen och ger mig av ner mot frukosten.
Nere vid frukosten serveras många olika rätter, jag väljer "bite plongé dans la salsa agité dans la chatte de la poulet"
Efter en mycket god frukost så är det dags att ge sig ut i backarna. Min fru dyker upp med frusen sperma i näsan, hon ser lite ut som en valross. Vi börjar åka utför och lever livet, vi åker ända tills det börjar bli mörkt. Det är nu konstiga saker börjar hända.
Långt borta hör man en banjo spela, skuggor som rör sig och trädtoppar som deformeras. Inför sista åket slår jag min fru. Jag hoppas det ger mig god lycka. Sista åket är alltid det som går värst, man är trött och matt efter en dag i backen, men man måste ändå klara av det, att slå sin fru det vill säga.
Jag hjälper/knuffar henne så hon börjar åka ner för backen, hon har nämligen cerebral pares och sitter i rullstol. Jag själv skjuter iväg med stavarna och börjar min färd neråt. Redan innan stavarna hade lämnat backen så visste jag att någonting var hemskt fel. Snön ändrade konsistens och trädtopparna hade nu hårstrån som stack ut ur vad som såg ut att vara bajskorvar. Trädtopparna hade blivit enorma bajskorvar och backen ett flytande lager spackel-bajs.
Jag faller ner och ser min fru dränkas och deformeras av det flödande bajset.
Jag hör ett namn ropas. Det är.... BARBACKA-KENT. Han skjuter upp ur bajset likt en missil, rövknullar ett träd och sprutar på dess bajskorv till ansikte. Han är mannen som skrattar döden i arslet.
Jag försöker skrika att han ska hjälpa mig, men min mun fylls bara med bajs. Barbacka-Kent är upptagen med att rövknulla träd. Konstigt nog så har träden rövar med fullt fungerande tarmsystem. Dom är som fontäner och sprutar ut bajs i backen så den blir brun och flytande.
"Han leker med döden" tänker jag, när jag börjar runka upphetsat. Med uppspärrade tjackögon stirrar Barbacka-Kent nu på mig och jag hoppas han kommer hjälpa mig. Han hukar sig och räcker fram handen. Det är bajs på den och han smetar ut det i mitt ansikte. Jag runkar fortfarande och önskar att detta var involverat i priset på rummet.
Men min erotiska idyll förvandlas nu till fasa, när tio buskgubbar får tag på Barbacka-Kent. Dom rycker och sliter i hans anal, men den är som gjord av hårt gummi och går inte att slita sönder. Dom sliter och tvinnar på hans håriga bröstvårtor, men dom är som gjorda av diamant. Han veknar ändå till slut och blir dränkt i HIV smittat bajs.
En banjo hörs och buskgubbarna flyr. Barbacka-Kent ejakulerar i mitt ansikte och drar, med sina sista krafter, upp mig ur skiten. Resten är förvirrat. Jag tar mig upp till hotellet och min pung har exploderat i tusen isbitar. Kuken är frostbiten och sönder runkad.
Jag känner lukten av bajs och hör träd som skiter, dom kommer för oss alla. Inte ens Barbacka-Kent kan klara av detta. Gud nåde oss alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar